Det finns ett magiskt skimmer kring den 21-åriga stockholmskan Lykke Li. Sedan jag hörde de popskimrande pärlorna Tonight och Little Bit har jag längtar efter mer och kanske blir 2008 året då Lykke Li slår igenom. På fullängdsdebuten som Lykke döpt till Youth Novels har hon valt att jobba med superproducenten, musikern och låtskrivaren Björn Yttling.

Vad tillförde Björn Yttling till Youth Novels?
– Jag är en komplex person med tusen idéer och dessutom kan jag vara ganska förvirrad. Jag behövde verkligen en person som tar tag i det och säger att »nu dödar vi alla darlings och skalar ner så bara det bästa blir kvar«.

Vad handlar dina texter om?
– Det är mest små incidenter, upplevelser och relationer. Det är rätt narcissistiska texter för allt handlar om mig. 

Vad har du för tankar om albumet?
– Det känns fantastiskt. Jag kan annars vara känslig för vad folk ska tycka men nu struntar jag i det. Men jag kommer aldrig att vara helt nöjd och jag tycker att jag sjunger dåligt ibland. Jag tror det kan vara en bra egenskap för en artist att inte vara nöjd för då strävar man hela tiden efter att bli bättre. Är Bob Dylan nöjd? Jag tror inte det.

Är det inte också de artisterna man älskar mest – de som inte är perfekta?
Så är det för mig. Jag gillar artister som Michael Jackson, Little Richard och Iggy Pop, extrema människor som har punken i sig och inte låter sig stoppas av mänskliga hinder. Jag tycker om att se artisternas inneboende smärta, som hos Edith Piaf till exempel. Att se andra lite knäppa artisters utanförskap kan vara en tröst. Jag vill också vara så. Jag vill vara en artist som växer med publiken. Jag kunde ha väntat några år med debuten men jag gillar när man får följa någons resa.